Nova nekropola

Nova nekropola
av K. Ola Ekström
CC BY-SA
omslagsfoto av författaren; fossil av Tyrannosaurus Rex, Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm

Drömland Media 2019
dromland.se
ISBN 978-91-981968-2-5

Källa: https://archive.org/details/ola_ekstrom_-_nova_nekropola

Innehåll

?

Tiden är en tvåhövdad tupp
ena huvudet är vänt mot söder
det andra mot sydsydväst

Inspärrad

Kackerlackorna stirrar på mig ur vrårna i cellen
Väntar på att jag ska bli galen
så de kan äta upp mig

Mannen i det höga slottet

Genom teleskopet på min månbas
tittar jag ner på en flock bajsande hyenor
I makt av kung över de tomma korridorerna
avsätter jag mig själv

Mitt politiska system är ofelbart
Kaos utbryter när det generella intellektet får råda
Vacuumet är rädd för att komma in till mig

?

Profeter klädda i trasor
drar omkring på stadens gator
skanderandes ”– Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta!”
Misshandlar alla som opponerar sig

Skynda fynda

Hittade min hjärna inlagd i sprit i en lagerlokal idag
Undrade just vart den blev av
Jag hade tur att de inte gjorde ströbröd av den

Den kunde blivit mat
åt änderna i ån
Hur skulle jag då
kunnat sätta ihop alla bitar?

Blues

En kvinna med båda armarna och båda benen amputerade satt i en tvättkorg på bardisken. Hon sa:

”– En dag nere vid majsfälten såg jag en armé av trädgårdstomtar komma marscherande mot mig. Det finns inte tillräckligt med whisky i hela världen för att glömma den synen!”

Vid stängningsdags brukade man turas om att bära hem henne.

When fat mama sings

Svart natt
vit spindel
med ben av åska

Fabel 140622

En elefant går förbi
en vandaliserad telefonkiosk
på savannen
På dess tak knaprar en gam
på rostad fingerborgsblomma
Det är mitt på dagen
och solen gassar

[scenbyte]

Fyrvaktaren matar måsarna
med nedskrivna trupprörelser
Snart blir det regn

Dystopia okej (En strålande framtid)

Strålsjuka bävrar
biter kuken av polischefen
i Robotstaden
(som en slags protest)
Anmäler sig sedan frivilligt
för slutförvaring
enligt traditionen

6 juni

Arvet av Tegnér, Geijer och Heidenstam
dras av ett spann ejakulerande hingstar
genom ett brinnande dike fyllt av träck

Mals med minnen och stolthet
under Samsaras snurrande hjul
till aska i glömskans vind

Ett hus byggt på sand

Vid strandkanten
i den mjuka vinden från havet
ser rättsläkaren sina händer åldras
Ansikten av vax smälter
i solnedgången
Den gamla havssköldpaddan
återvänder till havet
utan att se sig om

Hulterstad Bound - ode till urskogen

(Lämna ert bagage
vid porten utan port
för ökad klarhet)

Ut ur det vilda stiger de
en efter en
svartklädda och kottkränkta
med fullständig källarlicens

Pappegojfria drömvyer
och actionfärg – voilà!

Tillbaka från en tredagars simtur
låter vi oss fångas i ett torrjuck
natt och dag
och renar oss i subbas och kommunpolitik

November

På kullen ovanför stranden
blåser en iskall vind i torrt gräs
En räv tittar ut över vattnet
och på den grå himlen

Nere vid strandkanten
stryker en hungrig katt omkring
”– Det är som det är” tänker räven

Början till slutet

Flickan vid busstationen
strimlar sitt pass med mattkniv
Matar herrelösa hundar
med biometrisk information

Det är sen eftermiddag
och på motorvägen intill
har rusningstrafiken precis kommit igång
Människor är på väg hem
i solnedgången och smogen
för att aldrig återvända

Bit för bit
raderas motorvägen från kartan

Alternativa fakta

Jorden är som ni kanske känner till ihålig
Där inne sitter Hitler i en apbur och runkar
Illuminati garvar sig harmynta
åt hur de lyckades fejka månlandningarna
och staten tillsätter kräkmedel i spriten på Systembolaget
Som alla vet

Undergången är nära

Var hälsade, långväga bröder och systrar

Jag skriver till er i de sista av dagar
Tecknen är många:
Britney är skallig
Samsung imploderar
Snorlax vrider sig i sin slummer

Min levnad är snart över, min fåfänga lever vidare

Dökött

Döda kroppar stockar sig under bron
kontemplerar ormens essens

Jag vill inte dröja vid detaljer
flyter hellre med strömmen
På samma gång en del av det hela
är jag också en enhet
och rör mig obehindrat
mellan olika verkligheter

Ställd inför två dåliga alternativ
väljer jag ett tredje

Détournement

Vi driver planlöst genom den rätvinkliga staden
av glas och betong
Solen blänker i våra hjässor
och vinden smeker våra skägg
Arkitekterna står ingenstans att finna

Folktomma katedraler slumrar
till minnet av ostoppbar tillväxt
Se där! – den stora handelsplatsen
fordom sjudande av liv

Men dess död är en chimär
då skuggor skyndar över väggarna
Auror av tjur och björn flyger genom salen
snabbare än tanken

Lekfullt väljer vi en annan väg
och lämnar scenen
I en udda vinkel passerar vi ut
genom stenväggen
som pianotråd genom ost

Mannen utan minne

En man utan minne,
en sådan man är jag
Här ena stunden
borta nästa

Snöflingor i vattenpölen
Vem är jag nu?

Kollektiv kuvös

Mjukt ljus i guld och grönt
Nakna kryper vi ner
i våra celler i födslokammaren

Ett par veckor
i stillhet och gelé
och vi träder alla fram
som mördarbidrottningar

Avbrott

Två människor står i ett rum
(båda bär slips)
De har grälat, varit djupt oense
Till slut uppstod en tystnad
när alla argument upprepats flera gånger
och tröttheten lagt sordin över vreden

Då knallar en sköldpadda fram under soffan

”– God afton medborgare, säger sköldpaddan.
Jag är en uråldrig budbärare från pyramiderna.
Jag ska straxt bibringa er stor visdom,
men först måste vi tala om parallella universum.”

Här kollapsar verkligheten
under tyngden av sina memes
och blir till ett vitt hål.

Lycka till.

?

Vampyrer på skateboards
bär hjälm

Mina omgivningar

Jag bor i ett hål i marken
När det regnar har jag vatten till anklarna
På vintern fryser jag fast

Oraklet i sanden

Hittade en ny vän begravd på stranden
En uppblåsbar clown
fylld med handskrivna böner från storstadshipsters
nedtecknade med ett skiffer ingen kommer ihåg längre

Pumpad full med sanningsserum
hade clownen många andra hemligheter att berätta

Grå toner

En klump smält bly
kall som is i min hand
Jag ger den till dig
som en gåva

Street life

Ett spöke flyger fram genom rusningstrafiken
På fel sida av vägen skär bilarna genom det
utan att se det

Vid en starkt trafikerad korsning
svänger spöket vänster och tar sikte på solnedgången
Missar en brandbil med en hårsmån

Trälarnas lön

En abnormitet av gjutjärn
väser ånga i en smutsig tegelbyggnad
Små grå fönster alldeles under taket
Hungrig sylvass käft
blir aldrig mätt
Äter sömmerskor och finmekaniker dagen lång
I motsatt ände på löpande band
konservburkar med opiater matas ut

Euklides can't touch this

I svartbrända träd på Lengs platå
sitter askgrå profeter
och berättar lögner för förbipasserande
En kall vind
låter inte grenarna vila

Vattenhålet

Det finns en bar mitt i Sahara
Där sitter kamelhövdade män vid bardisken
och tittar på cricket

En enorm svävande ögonlob
serverar öl och drinkar

I ett mörkt hörn
en ensam skepnad
Stirrar

O broder

Vi jagade in pestbäraren
i den gamla nedlagda kvarnen
Därinne satt han och gnydde efter smör
men vi var hårda
Alla visste att han var jag

Jag lever urbant

Min rättegång hölls i ett soprum
men när jag kom dit var den redan över
Domen hade fallit utan att jag fått yttra mig

Jag ser från mitt fönster att de väntar på mig
nere på ödetomten
Men jag har krypterat namnet på ytterdörren
Jag kommer aldrig att vara din hund

?

Jag önskar att jag vore intellektuell
De ser ut att ha så roligt

Babel

Den nya tidens litterära kotterier
formeras, producerar och upplöses
inom 30 millisekunder
Hela genrer föds och dör
medan du blinkar

Svartsyn

Min skugga är enorm
Den omsluter mig
slukar mig
utan ögon

Nexus 7

Han åkte fast när han urinerade vid Tannhäuserporten. U-strålarna glittrade som diamanter i det skarpa solljuset. Det gav honom en chans att tänka igenom sitt liv. Omkring 1000 år tidigare i en datasal i Linköping stod han bredvid amfetaminkännaren som lyssnade på musik i lurar.
”– Vad lyssnar du på?” frågade han.
”– Jungle” sa amfetaminkännaren med ett leende och satte tillbaka lurarna över öronen.
Tiden var ett gummiband, fyllon välte parkbänkar i ån, himlen över Los Angeles brann i onaturliga färger och tulltjänstemannen sa trött:
”– Hur lång tid ska herrn spendera hos oss?”
”– Fyra veckor” svarade den lilla pojken.
Kupolen på Mars hotade att spricka av oförlöst sexuell energi och det var ett par år tidigare och den ännu mindre pojken satt i en bil på motorvägen utanför Örebro och längtade efter vatten men det fanns inget på en lång stund för vägen var för komplicerad.
”– Om ni bara kunde se vad jag sett med era ögon...” mumlade han där han låg med handfängsel i baksätet på polissvävaren och han skulle just fråga poliserna om lösenordet till wifin på Tempelhof när han kom på att det inte gick för att det inte hade hänt ännu. Ordet ”RENAR” blinkade med gul text över blå bakgrund på en monitor medan svävaren höjde sig över skyskraporna på väg till häktet.
”– Dags att dö” sa han och slöt ögonen.

En tankesmedja

I ett mystiskt skjul i Småland
föder man upp drakar
Drakarna drömmer dagen lång
om statistiska samband
och noder
Oceaner av noder
vid järnvägen

Informationsåtervinning

Inne i biblioteket sitter en mumie bakom lånedisken.
”– Varför är det inga böcker på hyllorna?” frågar låntagaren.
”– Det här är den totala relativismens tidevarv” svarar mumien. ”Vi har kört alla böcker genom en stor papperstugg och har sedan slumpmässigt arrangerat alla bokstäver i en lång rad som finns att läsa på internet. Eftersom ett påstående är lika sant eller falskt som något annat är denna bokstavsgegga allt som återstår av mänsklighetens samlade vetande.”
”– Men jag ville ju läsa Mot fyren av Virginia Woolf!” protesterar låntagaren.
”– Fake news” replikerar mumien.

Oskyldig

I en koloni på mars
sitter en människa på marken
och letar igenom högar av kasserade bubbelgum
Det var inte hennes fel att kupolen sprack

Just nu hålls den ihop av en jätte
men hur länge?
Aldrig har stjärnorna haft så kalla ögon

Hur år täljdes i Vadstena

Strandängen mellan Klosterkyrkan och det gamla vattentornet låg tyst och stilla. Endast ett svagt sus gick genom de gamla trädens kronor och en slö humla letade nektar, men utan egentlig entusiasm. En mager svartmetallare låg stupfull och halvsov vid kyrkmuren.

Scenen förändrades radikalt av att ett jättelikt bevingat vidunder landade på ängen och började beta gräs. Det var egentligen odödligt och behövde inte äta, men gjorde det ändå ibland som en hobby. Mellan tuggorna sade det:
”– Tid är ingenting. En ny gatsten eller gammal gatsten, de är ändå stenar.”
”– Falskt!” hojtade svartmetallaren, ryckt ur sin berusning. ”Inom transkontinental logistik är tid allting!”
Vidundret blängde irriterat på föregående talare. Det hade flugit genom oräkneliga dimensioner för att komma till denna äng. Urvattnade marknadsfloskler var av ringa intresse.
”– Tid är i alla fall någonting, sa ett av träden. Varje minut växer jag till att bli en liten bit högre.”
Vidundret nickade och idisslade. 75 motpåvar materialiserade sig nere vid strandkanten och skanderade:
”– Vår tid kommer!”

Vidundret vantrivdes och flög vidare med tunga vingslag. Så skiftade polerna.

Allmänna val

I vallokalen står en kvinna
i ena handen håller hon en satsuma
i den andra en minneola
Frukterna skriker åt varandra och är aggressiva

En chimpans kommer in
och börjar äta av sojabönorna som kastats på golvet
Under trädens skugga lurar rovdjuren
redo att slita de sjuka och svaga i stycken
Inte blir det vackert

Nova nekropola

Han har sin egen nekropol
Knädjupt i mumier
med en shoggoth i koppel
är mannen herre över tiden

Men, när han tittar genom
sitt smarta implantat
får han ”ingen åtkomst” till svar
Känner sig förolämpad av universum

I västerled

Vi låg i hamn vid S:t Maarten
Kapten och Styrman gick iland på dåligheter
manskapet blev kvar ombord

Bara Styrman vände åter i gryningen
kaptenen uppäten av kannibaler
I hans ställe ett sjuarmat monstrum
som Styrman vunnit på kort

Hon satte i sig timmermannen
och skulle just till att knapra på en tanig gast
när skeppshäxan frambesvärjde ett stim flygfisk
till att fylla monstrets gap

Mätt som en pytonorm
fick hon gå överbord
innan tidvattnet förde oss ut

Rörelse

Universum löses upp i sina beståndsdelar
Galaxer kolliderar
Stjärnor föds och dör
Klamra dig inte krampaktigt fast vid strandkanten
Följ med strömmen i din lilla båt
Sakta

Tecken i skyn

Ner från höglandet
mot oroliga vatten
Ett märkligt moln lurande vid horisonten
Vad vill du mig?
Är du Krokiga Tallens budbärare?

Häng med på party

Menige Y var en av de sista stridande i Sjunde världskriget, alla andra hade stupat eller kapitulerat. Y var ensam kvar i sin bunker och försvarade modigt ett bortglömt skogsparti. Genom skottgluggen i bunkern stirrade han dag ut och dag in på ingenting. Förråden sinade och genom radion hördes numera bara brus. I matlådan fanns endast möglig lök kvar att äta. Läget var dystert.

Då materialiserades plötsligt en gammal kvinna med fågelben i bunkern. Hon kastade ut löken genom skottgluggen och fick betongväggarna att bli kritvita genom en knyck med handleden. En annan besvärjelse fick hissmusik att strömma ur gömda högtalare. Sedan försvann kvinnan i en rökpuff.

Ingen vet vem som vann kriget.

Budskapet

I Marianergravens mörker
en ensam ubåt glider fram
utforskar djupets mysterier
Ur dunklet skymtar ett papper i strömvirvlarna
”KÖP DIG FRI!” står det
Så att fiskarna vet

Mellanspel

Mellan universumen
finns långa korridorer fulla med speglar
En del är målade vita
andra är svarta
Kan du se dig själv i dem?

Om författaren

Ola Ekström är född 1974 i Mjölby. Där bor han fortfarande och är verksam som bibliotekarie. Det här är hans andra diktsamling.
Hemsida: www.olaekstrom.de